Sarah the greatest of them all

Officielt höst idag då..Dags att lämna den underbara och härliga sommaren bakom sig. En sommar som gått jättefort, som jag har jobbat mig igenom, lapat sol men skippat att doppa mig i vattnet. Har haft en sommar då jag umgåtts mycket med min familj, vi var på semester i Spanien tillsammans för knappt en månad sedan. Jag har träffat vänner men också kännt att jag tappat några. Men dem som finns kvar är guld värda! Saknar min familj jättemycket, har inte riktigt hunnit vänja mig av med att inte ses längre utan bara höras per telefon, internet etc. Men på fredagkväll kommer pappa hit och stannar över helgen. Han ska hämta hem venton. Det vill jag inte, för den känns som en trygghet. Kan inte riktigt förklara känslan, men när jag ser den så tänker jag hem och det blir som en verklig koppling som man kan ta på. Det luktar speciellt i den och jag kan för ett ögonblick låtsas att jag kör in på mormors parkering i huset brevid vårt. Usch nu börjar jag nästan gråta, men idag är nog en sån dag jag känner stark hemlängtan. Så nu ska jag sluta skriva massa blaj.