Sarah the greatest of them all

Jag är sjukligt klumpig. Det har jag varit i hela mitt liv. Allt jag har tagit i har i princip gått sönder. När jag var yngre ville inte mina kompisar låna ut sina leksaker till mig för jag hade alltid sönder dem. Ja, jag är inte världens försiktigaste person heller så det är inte så konstigt. Men min klumpighet är verkligen sjuklig. Idag så köpte jag en fin present till min bror som han ska få när jag kommer hem. Vad tror ni händer? Jo jag drämmer kassen med presenten i golvet när jag ska resa mig för en stol. Hur irriterande. Just då hade jag precis skickat ett sms och frågat om han inte kunde komma hem till oss på torsdagkväll för att han skulle få sin present. Nu har jag ingen present och kommer inte hinna fixa en ny. Inte nog med det, igår drämde jag min ljuslykta som jag har ståendes på soffborden i mitt stengolv. Jag skulle flytta datorn och datorsladden blir min ljuslycktas död. Min FINA ljuslykta. Glas tar jag sönder titt som tätt och jag tappar matförpackningar och spiller. Att min kamera har gått sönder tre gånger är ju inget jag är förvånad över. Jag blir bara så sjukt trött på min klumpighet, den är inte rolig att leva med.


Såhär kan det gå ibland, när jag hade sönder min tandborstmugg.