15 december
Det börjar ju närma sig examen nu och det är kanske bara nerverna inför detta som spökar? Jag vet aldrig hur det blir framöver. Allt kanske faller på plats nästa termin och då blir det kanske också roligare. För nu känns det som att man inte kan nått och då är det inte roligt, för då känner man sig dålig och värdelös. Men det som skrämmer mig är att nästa praktik är slutpraktiken och det är bara (om jag får den perioden jag har önskat) fyra månader kvar och då ska jag kunna det här. Jag vill inte komma som en T6 och känna mig dum, för jag gör det när jag inte kan eller inte fattar vad de pratar om. Jag vill inte känns så som jag känner nu.
Alla har nog liknande tankar, men inte på samma sätt. Visst vill alla kunna så mycket som möjligt och vara duktiga. Det är jag inte ensam om. Men jag ser det på mina klasskamrater att de har ett grundintresse för det här med vården, de brinner för det och har sysslat med de länge. Ibland kan jag bara känna -vad gör jag här?!
Igår kände jag flera gånger att jag bara ville därifrån. Så ska det väl inte kännas? Idag gick jag med en jättebra sjuksköterska som verkligen la tid på att förklara och var intresserad av att svara på frågor. Jag kände mig inte dum när jag gick med henne. Hoppas det känns bra imorn på sista dagen så man får ett tillfredställande slut på denna korta praktikperiod. Usch vad allting bara har blivit så fel..
Gumman alla får nog lite panik nån gång under utbildningen och undrar vad de gör här. Känner sig som att man är den enda som inte fattar något. Men även om man kommer på att man inte vill bli sjuksköterska i framtiden så har utbildningen gett dig väldigt mycket. Du kan jobba med många olika saker efteråt och just inte bara specifikt som sjuksköterska. Du ska aldrig tro att det är en nackdel att du läst dessa tre år. Det är inte som du kastat bort dem. Tänk lite positivt. Du har fått en stor kunskap, och en utbildning i bagaget. Du kan jobba i hela världen om du vill. Du är mer attraktiv på jobbmarknaden nu än när du bara jobbat på posten. Jag måste gå för typ fem minuter sedan så jag måste verkligen gå. Massor av pussar och kramar.
Hej sötnos. När jag läser detta får jag en klump i magen och hjärtklappning för jag känner exakt samma sak och det kunde varit jag som skrivit den här texten. Förutom att jag kan lägga till saker som jag faktiskt vill arbeta med. För jag vet andra saker jag vill göra. Som inte alls har med detta att göra. Det känns jättejobbigt.
Kram
Jag tror att de flesta (iaf av oss som inte jobbat inom vården tidigare) känner likadant. Att de känslorna känns starkare nu än tidigare beror säkert mycket på hjärnspöken! Som Johanna sa så ger den här utbildningen oss jättemycket - det är en eftertraktad utbildning när man söker jobb (även utanför vården). Vi kommer att klara av den sista terminen precis som alla tidigare terminer. Det kommer att sluta bra! Vi är fortfarande unga och har tid att skola om oss om man känner för det sen. Kram
