15 december
Det börjar ju närma sig examen nu och det är kanske bara nerverna inför detta som spökar? Jag vet aldrig hur det blir framöver. Allt kanske faller på plats nästa termin och då blir det kanske också roligare. För nu känns det som att man inte kan nått och då är det inte roligt, för då känner man sig dålig och värdelös. Men det som skrämmer mig är att nästa praktik är slutpraktiken och det är bara (om jag får den perioden jag har önskat) fyra månader kvar och då ska jag kunna det här. Jag vill inte komma som en T6 och känna mig dum, för jag gör det när jag inte kan eller inte fattar vad de pratar om. Jag vill inte känns så som jag känner nu.
Alla har nog liknande tankar, men inte på samma sätt. Visst vill alla kunna så mycket som möjligt och vara duktiga. Det är jag inte ensam om. Men jag ser det på mina klasskamrater att de har ett grundintresse för det här med vården, de brinner för det och har sysslat med de länge. Ibland kan jag bara känna -vad gör jag här?!
Igår kände jag flera gånger att jag bara ville därifrån. Så ska det väl inte kännas? Idag gick jag med en jättebra sjuksköterska som verkligen la tid på att förklara och var intresserad av att svara på frågor. Jag kände mig inte dum när jag gick med henne. Hoppas det känns bra imorn på sista dagen så man får ett tillfredställande slut på denna korta praktikperiod. Usch vad allting bara har blivit så fel..
Dag 15 – Mina drömmar
Annars drömmer jag om ett vanligt liv som jag tror de flesta drömmer om. Jag vill vara tillfreds med min tillvaro, omringad av människor som jag älskar och tycker om. Jag vill vara lycklig och frisk. Jag drömmer om att få egna barn - det skulle nog vara livets största gåva. Jag drömmer om ett jobb som jag älskar och som jag känner mig duktig på och som kan utveckla mig. Jag drömmer om att hitta mitt livs kärlek och att ha ett stort bröllop. Jag drömmer nog fortfarande lite om att lyckas med en tävlingskarriär inom ridningen. En dröm är också att öppna en helt egen butik med kläder, skor och accessoarer.
Hmm..lite drömmar har jag nog ändå, ovh om jag får mer tid att tänka kan jag säkert komma på några fler som ligger där i bakhuvudet och gror. Härligt är det med drömmar iallafall. Jag har även fått flera av mina tidigare drömmar uppfyllda och det gör även att man vågar fortsätta drömma, för ingenting är omöjligt. Fortsätt drömma!
Dag 11 – Mina syskon
Min bror heter Christoffer och är två år äldre än mig, alltså 23. Han ska bli läkare och pluggar på Karolinska institutet i Stockholm. Chris, Chrille, Chrizzi är några av mina smeknamn till honom. På fritiden så gillar han nog att plugga en massa, han har ett läshuvud som få och är väääldigt allmännbildad (vilket inte jag och min syster är). Han håller på mycket med teater också, regiserar, har grupper och skådespelar. Allt han gör går han ofta in till 110% i och blir mycket engagerad, vilket han kommer långt med. När vi var små bråkade vi ganska mycket (som vilka andra syskon som helst). Bråken handlade nog mest om att han var en sån otroligt jobbig småpolis som irriterade sönder både mig och många andra. Han var väldigt pedantiskt och allt skulle vara på hans sätt. När vi köpte en studsmatta som man bara fick hoppa en på så var han stenhård med det. Han vart superförbannand på våra kusiner som hoppade flera på den så han monterade ner den som protest. Han var också väldigt snål som liten, sparade alla pengar han fick och ville helst inte använda någonting utav det till nöjen eller liknanden. Jag minns när vi var hemma hos min mormors syster så fick vi alltid varsin plopp (en såndär mini-tvåbitarsplopp) och då lekte vi alltid en lek och hade dragkamp med ploppbiten (ni fattar säkert inte vad jag menar) men det var en sån här ploppbit iaf, och så tog vi i varsin ände på chokladen och drog och så gick den ju av och så fick man den bit man höll i handen.. haha fattar ni? Aja saken var den att vi gjorde alltid dragkampen på MIN ploppbit, ALDRIG på hans. Så oftast fick jag bara en halva av min plopp och han fick sin och halva min plopp. Konstigt att jag alltid gick med på det dock..men de är en annan femma.
Idag har jag och min bror väldigt bra kontakt. Han är en trygghet för mig och jag kan alltid prata med honom. Det har varit väldigt skönt under min utbildning som sjuksköterska att vi båda två är inom vården. Han förstår och peppar på ett bra sätt. Har varit inne i en svacka ett tag nu då jag har haft riktigt jobbig ångest över skolan och kommande examen, uppsats och praktik så då har det varit skönt att dela dem tankarna med någon (utomstående från skolan) som vet och förstår.
Min syster Denise är 16, fyller 17 i januari. Helt sjukt att hon är 17 snart, för mig kommer hon alltid vara en liten skitunge allt.. Jag minns ju hur jag var när jag var 17 bast.. Hon går på ett naturbruksgymnasium och hennes största intresse är hennes häst Texas. Hon tillbringar mycket tid i stallet men annars med sina kompisar som hon sätter konstiga smeknamn på. Hon är så skrämmande likt mig faktiskt. Jag var pricips som henne när jag var i den åldern. Och utseendemässigt så var vi kopior av varanndra när vi var små, men nu tycker jag inte vi är så lika längre. Vi har också bråkat rätt mycket under vår barndom, fast mest under sista tiden då jag bodde hemma. Hon kan vara ganska irriterande många gånger, men jag vet att jag var likadan själv förut.. Det är svårt att acceptera men jag är glad att jag insåg bättre tillslut. Vi har tyvärr inte världens bästa syster till syster relation som man kanske har till sin syster. Det är dock 4,5 år mellan oss och det är rätt mycket så man har lixom aldig varit kompisar. Men när hon blir lite äldre så. Hon är iallafall riktigt duktig var det gäller ridningen och hon har helt klart bättre tävlignspsyke än vad jag har, hon rycker mest på axlarna och går vidare medans jag bröt ihop totalt när det gick dåligt. Namnet Denise är roligt för det går att hitta på så mycket fula smeknamn på. Här är några: Isen, fisen, inimajavogrissgriss (haha det är bara jag och C som kan uttala det). Hon kallar sig själv för Dennan, fult smeknamn tycker jag.
Här är dem.. en halv Chris och en som precis slutat nian
Dag 9 – Min tro
Jag har varit konfirmationsledare två gånger, 2006 & 2008. Det har varit otroligt kul och givande. Att få berätta om Gud & vem Jesus är för andra som är villiga att lyssna och ta emot är helt fantastiskt. Och det är ännu mer fantastiskt att se hur Gud gör spår i deras inre. Hur de ju längre lägret framstrider sitter längre kvar på andakterna om kvällarna och fler och fler kommer till förbön och delar med sig av sina tankar och funderingar. Och sen att se alla underbara konfirmander i kyrkan på konfiramationsdagen gör mig varm i hjärtat.
Tre bilder från konfalägret 2008
SSKs löner - ett skämt!
Sarah & Janus
Janus är den bästa hästen som jag har fått äran att rida. Han var min medryttarhäst under ett år lite drygt under 2004/2005. Vi var ute på massa tävlingar och blev placerade på alla rundor vi nollade och red fel fritt. Vi vart även klubbmästare på Södertälje ridklubb 2004. Janus var en ponny som jag utvecklades väldigt mycket när jag red och han höjde mitt självförtroende när det gäller ridning och tävling. Dock slutade mitt medryttarskap på honom väldigt fort eftersom det blev en konflikt mellan mig och hans ägare (hennes pappa rättare sagt) så jag tog mitt pick och pack och stack därifrån för gott. Nu har Janus en ny ägare för länge sen och jag är helt hundra på att det går hur bra som helst för den lyckliga flickan som får rida på en sån underbar häst... kom bara och tänka på honom idag då jag tog fram filmer på oss och tittade på. Bland annat tävlingen vi var på i Katrineholm vintern 2005.
Jättedålig kvalite på filmen, inte det lättaste att filma från tv:n ;P
Dag 7 – Min bästa vän
Dag 5 – Vad är kärlek
Det finns nog lika många svar på vad kärlek är som det finns människor på jorden och det finns inget rätt eller fel svar på den frågan utan är väldigt individuell. För mig är kärlek livets bensin. Utan kärlek så överlever man inte. Människan kan inte leva ensam utan måste leva i gemenskap med andra människor, vi är precis som djur tryggast i flocken. Kärlek är egentligen allting här i livet. De flesta när de hör ordet kärlek tänker de på kärleken mellan ett kärlekspar. När jag tänker på kärleken i mitt liv tänker jag mer på allt som gör mig lycklig. Jag känner kärlek till massor med människor. Min familj, min släkt, mina vänner, men även våra djur alla ger dem mig kärlek och värme lixom jag förhoppningsvis även ger dem tillbaka.
SIHS
Dag 3 – Mina föräldrar
Båda mina föräldrar har bytt namn. Mamma hette Ann-Christine och pappa Carl-Olof. Nu heter de bara Anki och Olle. Mina föräldrar har varit gifta i 23 år men träffades redan när de var 14-15 år. Min mamma är ensambarn och min pappa har tre syskon så jag har bara kusiner på pappas sida - 9 stycken.
Mamma jobbar på Scania Finans och hennes största intressen är att städa, träna på gym, gå promenader & på yoga, äta godis, baka, städa ännu mer.. Alltså det är hennes intressen enligt mig. Hon är världens pedantiska människa och lider lite utav städmani. När hon är hos mig och hälsar på tar hon jämt fram damvippan och disktrasan och gör rent, dock inte mig emot ;) Jag är väldigt lik min mamma till sättet och jag är nästan en kopia utav henne när hon var liten (inte utseendemässigt utan beteendesätt mm). Allt jag har varit med om har hon också gått igenom vilket har varit en stor hjälp för mig, att veta att man inte är ensam. Med min mamma kan jag prata om allt, precis allt. Hon är världens snällaste, kanske lite för snäll ibland för hon har väldigt svårt att säga nej. Vilket jag utnyttjade ganska mycket som yngre. Man får ju inte vara kompisar med sina föräldrar har jag hört, men min mamma är verkligen min bästa vän...faktiskt...
Min pappa jobbar på Nordea och kan typ allting om datorer och teknik. Det han gillar mest är att spela golf, gå på fotboll, AIK, tittar på sporten och laga mat (enligt mig och säkert de andra familjemedlemmarna). Jag tycker pappa kompletterar mamma väldigt bra. Hon är väldigt hispig och stressar lätt upp sig medans pappa är den totala motsattsen. Jag tror jag aldrig har sett honom stressa upp sig vid något tillfälle eller kommit lite out of mind nån gång, om ni förstår vad jag menar. Glömmer inte en gång när pappa ringde mig en sen tisdagsnatt och berättade att han varit på kurs där de hade pratat om relationer och vikten av att vårda dem. Direkt när han kommit hem ringde han mig och sa att han hade tänkt på mig då och haft lite dåligt samvete av att han inte ringt så ofta. Nu ringer han mig med jämna mellanrum barar för att höra hur jag mår. Pappa ska komma ner och hämta hem mig till jul, hur snäll är han inte då?!
Jag har sagt det förut men jag säger det gärna igen - jag har världens bästa föräldrar. Jag älskar er oerhört mycket mamma & pappa..
Dag 2 – Min första kärlek
Hur definierar jag min första kärlek? Var det den första killen jag var kär i på sexårs? Var det min första pojkvän som jag var tillsammans med i knappt en vecka när jag var tolv? Eller är det min första riktiga pojkvän som jag var tillsammans med längre och verkligen var kär i? Ja jag vet inte vilken av dem som är min första kärlek. Vi säger alla så jag drar lite kort om de tre första gångerna kärleken har knackat på fast på olika sätt.
När jag gick på sexårs var jag alltså kär i en kille som hette Johan. Vi gick på samma sexårsgrupp och jag tyckte han var så söt. Jag frågade chans på honom (eller jag rättare sagt skickade mina kompisar att göra det åt mig) flera gånger men han sa alltid nej så min kärlek blev aldrig besvarad, hehe. Kommer ihåg en lek vi lekte som hette busspuss, minns inte reglerna, men den gick i alla fall ut på att pussas. Så i och med den leken fick jag faktiskt pussa honom i alla fall på kinden och det räckte för mig. Tror jag var kär i honom ända till andra eller tredje klass men sen tröttnade jag på min ständigt obesvarade kärlek.
Den första killen jag var tillsammans med hette Andreas och jag var 12 år och gick i sexan. Det var han som frågade chans på mig och visst var jag lite förtjust i honom. Även om han hade varit tillsammans med en av mina bästa kompisar innan. Vi var tillsammans en vecka innan jag gjorde slut. Han var hemma hos mig vid ett tillfälle och jag tyckte bara det var jobbigt då jag hela tiden oroade mig för att någon skulle komma hem och se att jag hade en kille på rummet, då skulle jag skämmas. När jag gjorde slut så blev han jätteledsen och ringde mig och typ grät, nee men var jätteledsen, då fick jag lite dåligt samvete för vad jag hade ställt till med men jag var fast med mitt beslut och lät mig inte övertalas av hans ord.
Min första riktiga pojkvän som jag ser det, räknar inte riktigt med han i sexan, är Johan (inte samma som sexårs :P). Vi vart tillsammans första gången när jag var 16 år, han var 20, vi höll ihop ett år ungefär och sen var det slut ett år innan vi blev tillsammans igen då jag var 18. Sen tog det slut i samma veva som jag flyttade till Karlskrona, jag trodde lixom gräset var grönare på andra sidan men det var det inte. Det är något jag ångrat väldigt mycket. I alla fall J var min ungdomskärlek och sådana brukar vara väldigt starka med många känslor inblandade. Eftersom man fortfarande är tonåring och växter så blir pojkvännen involverad i en så viktig del av ens liv. Han kommer alltid äga en del av mitt lilla hjärta. Vi är inte vänner idag, vi kan inte vara vänner, vi har försökt men det går inte så bra, antingen är det allt eller inget lixom. Det som är det jobbiga med det är att vi har gemensamma vänner så vi träffas en del i och med det, vilket kan vara lite påfrestande.
Dag 1 – Presentation av mig själv
Jag tror att de flesta som läser mig blogg känner mig ganska bra och vet en del men vi kör på iallafall. Visste inte hur jag skulle lägga upp det så det blev en lista, lättare då. Är det något mer ni vill veta så säg bara till ;)
Fullständiga namn: Anna Sarah Isabella Sederström
Smeknamn: Har inte så många, men Sarahmedh av mina vänner och Barry av min far
Född: Den 3:e oktober 1989
Födelseplats: Södertälje BB.
Bor: I Karlskrona
Familj: Mor, far, bror, syster & katt
Civilstatus: Jo men jag är ju singel
Sysselsättning: Läser till sjuksköterska termin 5
Fritidsintressen: Shopping, träning, träffa vänner, gå ut och ha kul, sträckläsa böcker
Favoritmat: Pasta Carbonara
Längd: Det står 1,64 i mitt pass
Vikt: Ca 48 kg
Ögonfärg: Mörkbruna
Skostorlek: 36
Favorit film: Alla Beckfilmer
Favorit bok: Säg att du älskar mig
Favorit låt: If It´s all I ever do - Anders Fernette (fd Johansson)
Bra egenskaper: Pålitlig, bra självdiciplin
Dåliga egenskaper: Lättpåverkad (på det flesta plan), lättlurad, oroar mig för mycket
Framtidsplaner: Inom den närmsta framtiden, karriärsmässigt att ta examen som sjuksköterska och att vidarutbilda mig till barnmorska. Bosätta mig i Stockholm, skaffa häst och så småningom gifta mig och få barn. Visst vill man hinna se lite av världen också
Gör mig glad: När jag umgås med mina vänner och min familj.. Alltså det är så mycket jag blir glad av så det är svårt att rada upp, men det är väl mest människor som jag tycker om som gör mig glad men även materiella saker som ett par nya skor tex ;)
Gör mig ledsen: Att misslyckas, bråk, svek, orättvisor
Klädstil: Elegant, enkelt med något extra
Höger eller vänster: Mer höger politiskt. Skriver med höger, hälsar med höger
16 november
Btw hittade den här utmaningen på den här bloggen och tänkte anta den. Under 30 dagar kommer jag göra ett blogginlägg enligt den här listan. Det blir kul. Första inlägget dag ett kommer senare under kvällen.
♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.
Min pappa
Idag är det farsdag och vad passar då bättre än att tillägna ett inlägg till min käre far. Världens bästa såklart. Han har alltid varit en stark och trygg person. I hans närhet känner jag mig alltid alldeles lugn för han skulle aldrig stressa upp sig för saker och ting utan tar allt som det kommer och gör det bästa av allting. Han är familjens trygga grund. Min pappa är annorlunda och inte som alla andra. Han gillar att gå emot normen och vad alla andra gör, ofta vill han göra tvärtom. Han vill inte smälta in i mängden och göra/tycka om saker bara för att andra gör det. Han har sina egna åsiker och står verkligen upp för dem. En av de roligaste sakerna med min pappa är att han aldrig har varit en djurvän, TILLS det kom in djur i vår familj. Nu är det nästan han som tycker det är roligast att busa med katten och som aldrig tackar nej till att åka till stallet och ta hand om hästen någon dag. Han har alltid stöttat mig i det jag gör och på min student höll han ett fantastiskt tal till mig som gjorde mig tårögd och som gör mig tårögd nu bara jag tänker på det. Jag har världens bästa föräldrar och är så tacksam och man uppsattar verkligen varanndra mer när man inte träffas så ofta, men de finns ändå där ett telefonsamtal bort. Ni är bäst. Jag älskar dig pappa! ♥
♥
27 augusti, Hip Hip Hurra
Såhär ska jag också se ut när jag blir 50 ♥
Snart kommer mumi
Om två veckor den 21 maj kommer mamma ner och hälsar på mig över en helg. Jag längtar, har saknat henne så! Efter det så dröjer det bara två veckor till innan vi ses igen, för då är det tro det eller ej sommarlov!
På Kreta -09
I natt jag drömde
Varför sålde jag dig bästaste Mattis? För att jag skulle bli sjuksköterska?
M
Matador, är han inte världens finaste häst så att säga.. Ibland flyger tankarna iväg på dig och då saknar jag ♥
Älskade mamma ♥
Fick ett fint mail av min kära mamma idag. Hon skrev och berättade om sin dröm hon haft om mig i natt. En vanlig dröm om en dotter man inte ser så ofta. Jag saknar dig lika mycket mamma, om inte mer. Nu är det bara två veckor kvar innan jag åker hem en vecka över påsk. Jag läntar så!
Idag har jag haft en bra dag! Saker att göra på praktiken + en slutbedömning som gick jättebra, fick massor av beröm. Fick slute tre timmar tidigare också, inte fy skam. Nu är det bara tre dagar kvar på avdelning 11, haft en lärorik tid på olika plan.
Sitter och skriver på hemtentan nu, är uppe i 1000 ord snart. Hälften kommen.. Lånade hem en bok idag från prakitken som jag nog kan ha nytta av. Bara att kämpa på med de sista 1000 orden. HejHå!
